Trekanten började utvecklas till tätort i och med att järnvägen drogs fram 1874 och en järnvägsstation byggdes invid vägskälet Kristvallavägen – Nybrovägen. Vid den tiden fanns här redan fyra mindre gårdar och några enstaka torp. I södra delen av nuvarande Gamla vägen låg ett rastställe och några små ryggåsstugor. Den huvudakliga bebyggelsen låg i Harby, som kan ses som Trekantens ursprung
Källor:
Åke Jägerbrinks ”Trekanten förr”
GPS-koordinater av Tommy Wiberg
Bilder från Ljungby Hembygdsmuseum
Digital Museum/Kalmar Läns Museum
Kalmar stads hembygdsförening ”Kalmar Lexikon”
Stadsarkitektkontoret i Kalmar kommun
Medlemmar i Facebook-gruppen Trekanten förr och nu
Där det förekommer personliga betraktelse är de baserade på mina egna minnen, om inget annat anges
//Karl Eric Målberg
Siffrorna syftar på nummer på kartan
7 Astrids café
61 Ageskärs Snickeri och Handelsfirma
42 Badhuset
43 Bankhuset
74 Barnrikehuset
70 Berggrens bleckslageri
22 Bergströms smedja, Dahlanders såg
37 Brandstationen
50 Brogårdens skola
49 Brogårdsängens festplats
36 Carlbergs fabrik och Trekantens kurra
6 Cykel Harald
63 Eddes kiosk
80 Emil Johanssons hästslakteri
48 Erikssons bilskrot
15 Ester Olsson bageri
69 FK Hägern
81 Folkets hus
60 Fredriksströms bruk
41 Fryshuset
5 Gamla Gulf, nuvarande Q8-OK
34 Genest’s partihandel
72 Glass-Olle
28 Godtemplarlokalen
11 Gröt-Olles stuga
67 Gubbasten
25 Gunnarsson och ”T-Nisse”
65 Gustaf Fröding i Trekanten
14 Gustavssons tvätteri
66 Halmhylsefabriken
4 Harby 1
68 Harbyfräsen
79 Harby Garveri
78 Harby kvarn
51 Harby skola
59 Hultgrens mekaniska verkstad
3 Hästslaktaren
16 Jonsson’ köttbutik, KLS, ICA
30 J.A Nilssons cykelverkstad
33 Kalmar Bobinfabrik
64 Kiosken vid järnvägsstationen
31 Konsum, Posten
57 Källstorps Musteri
46 Landes’ leksaksfabrik
38 Leek’s glassliperi
19 Lergöken
44 Linders bageri
53 Lundins möbelverkstad och affär
29 Lundqvists café
54 Marknadsplatsen
10 Munken’s, Klingstedt, ”Klubb-Tilda”
75 Nya Wigören
12 Ottossons skomakeri
8 Palmgrens tvätteri
56 Posten
24 Råsmarks bageri
71 Scoutstugan
20 S.Olsson/Kalle i bon
23 S:t Olof; s kyrka (kapell)
62 Signe Larssons sybehör
39 Sivengårds möbler
73 Skithusgatan
18 Skräddare Johan Karlsson
76 Skytteföreningen
17 Stickeriet
83 Ståhls möbler
47 Stil och Konst
9 Texi-möbler, Älgnes fabrik
26 T-Nisses uthus, Gunnarssons bageri
2 Toffel-Emil
1 Torpet Jonsdal
77 Trekantens bilstation
40 Trekantens bryggeri
82 Trekantens glasbruk
32 Trekantens Järnvägsstation
21 Trekantens krog
45 Trekantens missionshus
27 Trekantens mejeri
58 Trekantens nya bobinfabrik
52 Trekantens skola
35 Trekantens telefonstation
100 TURF i Trekanten
13 Vallentins slakteri
55 Åvallen
1 Torpet Jonsdal Google Maps
Här låg förr ett torp med namnet Jonsdal. Ägorna omfattade ungefär området där pensionärshemmet och skolan ligger idag. Ljungby kommun köpte detta torp under senare delen av 1940-talet. Ungefär vid samma tid köpte Håkansson sin tomt och byggde sitt hus.
2 Toffel-Emil Google Maps
Toffel-Emil, eller Emil Karlsson som han egentligen hette bodde i den här stugan från slutet av 1930-talet till någon gång på 1950 talet Hans skicklighet och hantverksskicklighet gjorde honom känd i området, och hans tofflor var eftertraktade för sin kvalitet. Han tillverkade inte bara träskor utan satte också träbottnar på ovanlädret till vanliga skor och kängor när sulorna var utslitna.
När stugan revs på 1960-talet hittade man ett stort antal 2-kronor inmurade i skorstenen. Han hade verkstad i det hus som distriktsköterskan nu har sin mottagning. I bortre änden hade en rörelsehindrad man som hette John Augustsson men kallades ’Lille John’ ett urmakeri. Han satt i sängen och arbetade. Klockor och verktyg hade han på en bricka.
Innan Emil bodde en kvinna hette Ella Andersson och kallades ’Klubb-Ella’ i huset. Hon hade en syster som hette Matilda Karlsson kallad ’Klubb-Tilda’ som bodde på Munkens väg. Dessa båda systrar trätte om hästskitarna på vägen. De skulle ha skiten till sina blomsterland för de tävlade om vem som hade de finaste blommorna
5 Gamla GULF, nuvarande Q-star Google Maps
Här byggde Hjalmar Franzén en bensinstation år 1938. Då bestod anläggningen av två bensinpumpar. 1946 uppfördes en ny kontorsbyggnad och en smörjbrygga utomhus. Där fick man köra upp bilen när den skulle rundsmörjas eller åtgärdas undertill.
Bensinmärket var vid denna tid GULF, men hade tidigare hetat NAFTA.1960 övertog sonen Kurt verksamheten och lät bygga om den till en modern servicestation. 1988 byggdes tak över pumparna och därmed fick anläggningen det utseendet som den har idag. 1986 ändrades namnet till Q8. 1999 var det dags för ännu en namnändring, nu till Q-star.
6 Cykel-Harald Google Maps
Här lät Harald Johansson, som kallades ’Cykel-Harald’, uppföra en mindre byggnad 1938 och flyttade hit sin cykelverkstad från Harby by. 1943 byggde han om till en större verkstad, försäljningslokal på nedervåningen och bostad på övervåningen. Harald Johansson hade varit på sjön och seglat som maskinist under många år innan han öppnade cykelverkstad i Harby. Vid ett besök i Göteborg 1948 blev längtan till sjön alltför stor så han sålde rörelsen och mönstrade på igen. Han försökte också få med sin far som han hade seglat med tidigare. Han drev rörelsen till 1949 då den överläts till en man som hette Högström. Den siste ägaren av verkstaden hette Hubertsson.
Hubertsson sålde till Stig Ståhl som 1959 öppnade möbelaffär efter en större ombyggnad.
7 Astrids Cafe’ Google Maps
Här hade Astrid Johansson ett café under 1940–50 talen. Där kunde vägfarare stanna och dricka kaffe eller läsk med bröd och köpa godis.
Stället användes ofta av föreningar för möten och fester. Om vi barn var med var kalasets höjdpunkt när man fick be tant Astrid att öppna godis-skåpet och handla lakritsremmar, ett-öres kolor eller andra läckerheter
Det kallades Knuttes fik för att Astrids make hette Kurt Johansson. Han var anställd vid postverket som lantbrevbärare och cyklade linjen Trekanten-Harby 5-Harby mo-Källstorpsmo – Källstorp – Olofsböle- Mosebo – Ramneryd –Ödebo – Svänebo – Rösstorp – Dansbo – Slät – Skärryd och tillbaka till Trekanten! Harald Gustavsson. som också drev taxirörelse, tog över postutdelningen efter Knut. Med bil gick det förstås snabbare än med cykel. I Dansbo t.ex fick man nu posten 4 timmar tidigare än förut..
8 Palmgrens tvätteri Google Maps
Här i det lilla uthuset drev Kerstin Palmgren med hjälp av sin make Axel ett tvätteri till långt in på 1950-talet. Tvätten kom med tåg från hotellen och rika familjer i Kalmar och hämtades av Axel på Trekantens järnvägsstation. Förr fanns det ett stort antal tvätterskor i Trekanten. De tvättade i ån vi Konungaryd bro, strax uppströms bron över ån
9 Texi-möbler, Älgnes fabrik Google Maps
Den fabrik som låg här före fritidsgården uppfördes under åren 1937–39, men någon verksamhet bedrevs inte förrän efter 2: a världskrigets slut, dels för att det var ont om material, dels för att ägarna blev inkallade under långa perioder.
I början drevs verksamheten av bröderna Älgne som tillverkade syskrin, sypuffar, rakspeglar, sminkbord, spegelbord m.m
Efter kriget byggde en av bröderna en fabrik på västra sidan av Nybrovägen, men där hade man ingen tillverkning och byggnaden såldes senare till försvaret.
Därefter kom fabriken i Möbelkompaniets ägo. Företaget var hemmahörande i Nybro och hade namnet ’TEXI-möbler’ Nu tillverkades huvudsakligen soffbord och byråer. Fabriken lades ned i slutet av 1960-talet.
Lokalerna utnyttjades därefter för olika verksamheter som bilaffär, klädesaffär, tavel-inramning, kanske inte i den ordningen. Senare blev blev där öppen förskola, fritidshem och fritidsgård.
10 Munken’s, Klingstedt’s och Klubb-Tilda Google Maps
I början av 1900-talet fanns här en fabrik som tillverkade artiklar av papper som till exempel kort och figurer utstansade av tunt papper och uppklistrat på styvare papper. Man gjorde också vanliga gratulationskort, löpare och bonader i papper. Produkterna såldes till bok- och pappershandeln över hela Sverige.
Lokalt hade ägaren, Napoleon Ekelund, två försäljare anställda som sålde till allmänheten. De två, som hette David och Janne, var båda dövstumma.
Fabriken brann två (2) gånger. Sista gången 1930. Efter det byggdes den aldrig upp igen som fabrik.
Gunnar Klingstedt köpte in den 1931 och lät anlägga en handelsträdgård på platsen. Han lät också uppföra huset som idag är försäljningslokal, på den gamla grunden. Här bodde ’Klubb-Tilda’ med alla sina fina blommor Markerad på kartan med 10A
11 Gröt-Olles stuga Google Maps
Detta är det äldsta bevarade huset i Trekanten som det har bott folk i. Den längst tillbaka i tiden som vi känner till är Olof Håkansson, född omkring 1820, gift med Ingrid Larsdotter, född den 14 april 1827 och den siste var Olof Enock Olsson död omkring 1940. Klockan ett på natten skulle han ha gröt så sonhustrun fick koka gröt och gå in med den till honom. Sonen och hustrun bodde i en liten stuga intill. Den var uppförd av stenar sammanfogade med lera. Det låg där det nybyggda huset ligger idag
12 Ottossons skomakeri Google Maps
Här låg ett litet hus med ingång direkt ifrån gatan. I detta hus som var byggt till skoaffär, hade Karl Ottosson skomakeri och hårklippning ’herr och goss’ från 1930 till början av 1970-talet.
Ottosson var en mycket skicklig skomakare som gärna pratade bort en stund med sina kunder, Han talade gärna livet och människors förhållande till varandra och till Gud I det lilla huset fanns också hustru Signe’s syateljé och bostaden för familjen.
I sin roll som frisör var han konkurrent till Lundkvist på Mejerigatan. Som pojke provade jag att bli klippt av båda och fick förstås höra historier om hur illa konkurrenten klippte. De verkade inte vara bästa vänner. Ottosson kunde också göra väldigt starka och smidiga jojo-snören. De kostade 10 öre styck och gjordes av en tråd som han annars använde när han lagade skor
13 Vallentins slakteri Google Maps
Här på Falkgatan 2 fanns ett av Trekantens slakterier där man slaktades grisar och nötkreatur. Det fanns också en butik på platsen men det mesta såldes från hästvagnen som Karl Vallentin åkte omkring med. Ekipaget var en vanligt syn på gatorna i Trekanten på 50 och 60 talet. Ibland kunde man tjuvåka bak på vagnen. Vallentin tyckte inte om det och man vann inte mycket tid. Om det finns en gångart som heter ’Sakta lunk’ så var det den som hästen praktiserade.
Peter Johansson med sambo bor på Falkgatan 2 (2024)
Peter skriver; ”Enligt uppgift från tidigare ägare ska själva slakteriet legat i gårdshuset och i källaren där ute finns fortfarande skena med köttkrokar, saltkar och rökrum kvar. Slaktbänken med alla ”hack” används idag som utemöbel. Ägaren till slakteriet grävde ned en hel del ben ute i trädgården bakom slakteriet. Våra hundar kommer stolta lite nu och då till oss med nya fynd”
14 Gustavssons tvätteri Google Maps
Också här fanns ett tvätteri som var i bruk fram till 1960-talet. Det sköttes av Hilma Gustavsson. Hennes make Karl jobbade som skogsarbetare. Karl hade redan på 1940-talet något så ovanligt som en motorcykel som han använde för att ta sig till och från hyggena
15 Ester Olssons bageri Google Maps
Här bodde en kvinna som hette Ester Olsson, kallad ’Ester bagerska’. Hon bakade både matbröd och kaffebröd och särskilt goda wienerbröd.
Hon hade haft bageriet på flera platser i samhället, Mejerigatan och Stationsgatan och har nu en gata i Trekanten uppkallad efter sig. ”Ester bagerskas väg”
Om hon var på dåligt humör när någon kom och ville köpa bröd kunde hon säga ”Jag kan väl inte baka bröd till hela Trekanten heller”. Eller om någon från gårdarna runt samhället ville handla kunde det låta så här ”Ni kan väl baka ert bröd själva. Ni har ju eget mjöl” Ester blev 97 år gammal.
16 Jonsson’s köttbutik, KLS, ICA Google Maps
Här låg ännu ett av Trekantens slakterier, Axel Jonsson’s slakteri och charkuteri-affär. Detta var det slakteri som fanns kvar längst, men 1938 ville dåvarande Kalmar Läns slakterier (KLS) köpa rörelsen. Axel var tveksam och ville ogärna sälja. KLS hotade då med att köpa tomten mittemot och konkurrera ut honom. Det fick Axel att ändra sig och godkänna försäljningen. Axel fick anställning för sig själv och sin familj inom företaget. Familjen fick också behålla bostaden livet ut.
När KLS slutade med minuthandel såldes både hus och affär till ICA. Leif Strandberg övertog rörelsen och ICA-butiken kom att kallas ’Matvrån’. Bilden är från tiden när KLS hade tagit över och Olle Nilsson var föreståndare.
17 Stickeriet Google Maps
Här bodde de tre systrarna Enis, Vera och Linnea Jonsson Alla tre livnärde sig på att sticka plagg, både för hand och med stickmaskiner. De sålde sina produkter till privatpersoner och affärer. De var verksamma fram till slutet av 1950-talet
18 Skräddare Johan Karlsson Google Maps
Intill de tre systrarna bodde en herrskräddare som hette Johan Karlsson. Han sydde kostymer till män och pojkar på beställning.
En gång blev Johan mycket sjuk och när hustru Elin kom till affären (Kalle i bon) för att handla frågade Kalle ”Hur är det med Johan” varvid hustrun svarade ”Johan är så sjuk så jag tror att han dör”, Handlaren replikerar: ”gå då hem till honom så att han slipper göra det ensam”. Efter en tid kom Johan på benen igen och kom in i affären och handlaren frågar ”är inte du död Johan? Elin sa ju att du skulle dö” Till svar fick han: ”nog var jag nere i kistan men hon hann inte skruva på locket”.
19 Lergöken Google Maps
Lergöken’ var från början ett gästgiveri som låg då på västra sidan av Gamla vägen. Rättigheterna blev överflyttade från Harby gästgiveri omkring 1895. Harby gästgiveri var också poststation och skjutsstation för gästgiveriföreningen. Det innebar att man kunde få hästskjuts till nästa skjutsstation som kunde vara Vassmolösa, Dörby, Madesjö eller Kristvalla.
20 S. Olsson / Kalle i bon Google Maps
Här låg en lådliknande byggnad uppförd omkring 1890 av handlaren Sven Olsson som några år tidigare hade kommit till Trekanten från Ronneby och öppnat en lanthandel i grannfastigheten. Han kallades för ’S-Olle’.
’S-Olles’ hustru gick bara ut de gånger hon skulle resa bort med tåget. När hon dog i mitten av 1940-talet efterlämnade hon flera hundra livstycken och rosa damunderbyxor som fanns till försäljning i affären
Under 1940-talets första hälft överlät Sven O affären till sin ’Bodknodd’ Kalle eller som han heter Karl Johansson. Han hade börjat där som 13-åring och gick under namnet ’Kalle i bon’. Han var en mycket omtyckt handlare som behandlade alla lika, rika som fattiga. Där fanns utdragbara lådor med specerier som vägdes upp i papperspåsar. Hade man tur som liten kunde det skickas med en klubba eller nån annan liten sötsak. Han lade ner butiken 1962 varefter det en tid var färghandel där.
21 Trekantens krog Google Maps
På nuvarande kyrktomten låg Trekantens krog. Den hette nog inte så för det var en ’lönnkrog’. Man hade inte tillstånd att servera spritdrycker, men bönderna från Kristvalla och Madesjö stannade nog gärna och tog sig ett glas eller två när de var på väg till eller från Kalmar, där de levererade timmer till hamnen
22 Bergströms smedja och Dahlanders såg. Google Maps
Här startade Franz Oskar Bergström en smedja i slutet av 1800-talet. Den låg framför garaget som finns här idag. I början var den en ren ’bondsmedja’ som lagade böndernas vagnar och redskap och skodde hästar.
1901 övertogs rörelsen av Frans Fabian Bergström som var son till den föregående ägaren.
När bilen kom till Trekanten i början av 1900-talet föll det sig naturligt att börja med bilreparationer.
1946 lät Lage Bergström, son till Frans, uppföra nya lokaler norr om järnvägen utmed Kristvallavägen. Där drev han tillsammans med sina bröder, Karl och Alfred smedja och bilverkstad. Hästar skoddes fram till början av 1950-talet. Verkstaden ägdes av Lars-Peder Gustavsson åren 1981–97.
På tomten söder om, lät Karl Gottfrid Dahlander, född 1872, under åren 1908–09 uppföra ett ång-sågverk med en dubbel ångturbin. Detta sågverk flyttades till Rörstorp 1917, då Karl Dahlander köpte gården Rörstorp av doktor Fagerström, ägare till Fredrikströms bruk.
23 S:t Olofs kyrka (kapell) Google Maps
Kyrkan, eller kapellet som det kallades från början, är från 1925. Tomten skänktes av Ernst Jeansson i Källstorp. Anledning till att han tog initiativ till ett kapellbygge var dels att det var långt till Ljungby kyrka, dels hans omvittnande avoga inställning till fri kristen verksamhet d.v.s. Missionsförsamlingen.
Invigningen skedde den 24 november 1925. Den sista stenen lades i grunden den 11 maj samma år. Invigningen förrättades av biskop Lindberg. 1: a söndagen i advent 1962 skedde konvertering till kyrka, förrättad av David Lindkvist. Den 17 maj 1982 beslöt man att bygga ett församlingshem intill kyrkan. Det invigdes av biskop Lindegårdh söndagen den 4 september 1982.
Namnet S:t Olof kommer från Olov Haraldsson i Norge som dog i strid mot upproriska norrmän 1030. Han finns avbildad på en medeltida träskulptur i S:t Sigfrids kyrka
24 Råsmarks bageri Google Maps
Här fanns ett bageri till början av 1970-talet. Bagerirörelsen startades troligen på 1920-talet då en faster till Aivy Eliasson öppnade det bageri som sedan togs över av George Råsmark i slutet av 1930-talet. Aivy var gift med George Råsmark. Där bakades ett mycket gott matbröd, ”Råsmarks halvfina limpa”, men receptet tog tyvärr bagaren med sig vid flytten. Bilden är från tiden Carl Eliasson fortfarande hade sin butik i huset, innan Råsmark startade sin verksamhet där. Eliasson flyttade till huset som senare blev konsum och posten
25 Gunnarsson och ’T-Nisse’ Google Maps
I Gunnarssons f.d. affär har det drivits handel med specerier och lanthandelsvaror sedan 1912. Den förste handlaren var A.G. Welander. Han lät bygga husen åren 1902–03. Virket tog han på sin gård Ålaryd och från äldre hus i Kristvallabrunn. Tomterna köpte han av Ernst Jeansson i Källstorp den 16 januari 1907 for 600: – Lagfart beviljades fastigheten den 12 februari 1907. I köpekontraktet för tomterna Haga 2 och Soliden 1 står det inskrivet ett förbud att idka handel med något i de uppförda husen. Detta förbud upphävdes den 19 juni 1912 då detsamma ej efterlevts. Welander gjorde konkurs och det blev skilsmässa.
Alma Welander drev affären ett antal år. Fastigheten övertogs av J.E. Nilsson i Hagby den 1 april 1916. Karl Nicklasson i Gräsmo blev därefter ägare och sålde sedan till ’frånskilda änkan’ Alma Welander den 5 maj 1917 för 13,500: –
Martin Karlsson hyrde affären några år och efter honom hyrde Axel Jonsson den för att den 10 november 1937 köpa affär och fastighet.
Den 1 februari 1955 köpte Arne och Britta Gunnarsson affären och fastigheten. De drev affären till sommaren 1979. Därefter blev det en tyg-affär som hade öppet några veckoslut per år, men nu är också den nedlagd.
I T-Nisses fastighet (till höger i bild) har det bedrivits handel sedan1875. Troligen var Albert Törnebom den förste handlaren. 1908 fanns Trekantens Kooperativa Handelsförenings affär i fastigheten, men 1919 öppnade Herman Thernström affär som han sålde till Erik Eriksson den 1 juli 1920. Eriksson säljer rörelsen och huset till Erik Lööf den 1 november 1930. Näste ägare var Axel Johansson som sålde till den siste handlaren Tage Nilsson den 1oktober 1934. Trekantens första telefonstation var inrymd i huset. Föreståndare var Agnes Törnebom.
Affärerna kände vi i min barndom som Gunnarsson’s (Ax Jonssons eftr.) till vänster och Nilssons till höger. Långt innan jag började i skolan fick jag gå till Nilssons och handla. Mamma skrev en liten inköpslista som hon stoppade i en portmonnä tillsammans med pengar. Jag knallade iväg till butiken och lämnade över portmonnän till fru Nilsson bakom disken. Hon plockade ihop varorna, tog ut pengar och stoppade tillbaka växeln.
På den tiden sålde båda butikerna matvaror plus lite av varje, men vid tiden för kortet var det kanske inte riktigt så. På skylten på huset till höger ser det ut att stå ”Järn Manufaktur & ? Diverse affär”
26 T-Nisses uthus och Gunnarssons bageri Google Maps
I detta uthus bildades Trekantens idrottsförening ’Olympia’ vid ett möte 1906, för att den 28 juli 1907 ombildas till enbart Trekantens Idrottsförening TIF.
Förste ordföranden var Allan Jeansson på Källstorp. Vid ett extra föreningsmöte den 3 augusti 1908 läser vi i protokollet att man beslutade att utesluta sekreteraren för hans sätt att affischera. Den nyvalde sekreteraren avslutar paragrafen med ’Frid över Karlsson’
I detta hus fanns ett bageri under 1920-talet. Ägare var ’Ester-bagerska’ som senare hade bageri på andra platser i samhället.
27 Trekantens och Källstorps mejeri Google Maps
Här anlades ett andelsmejeri 1914. En av initiativtagarna var Justinus Olsson. Mejeriet hade ett upptagningsområde som omfattade byarna Harby, Källstorp, Brogården, Koholma, Dansbo, Svänebo och Mossebo. Mejeriet brann ner 1945 varefter man körde mjölken till Ljungbyholm. Efter branden byggdes huset om till bilverkstad och taxistation. Det ägdes av Knut Lundberg och Göran Algotsson som sedan sålde till Harald Gustavsson och Gösta Fernström.
Tidigare hade mjölken körts till mejeriet på Källstorps herrgård, men då bönderna inte var nöjda med mjölkpriset så beslöt man starta ett andelsmejeri.
Mejeriet i Källstorp hade startat redan 1884 av Ernst Jeansson. Det var beläget i det hus som har varit musteri
28 Godtemplarlokalen. Google Maps
Omkring 1915 byggdes detta hus till godtemplarloge för logen ’Enigheten’av NTO. Det fanns en godtemplarloge i samhället fram till slutet av 1940-talet.
Här har även visats biograf-film. Det var en kringresande biograf från Påryd som visade film här liksom i Ljungbyholm, Smedby, Vassmolösa, Påryd med flera platser. Biografen i Trekanten startades av Robert Jonsson och Uno Johansson
Det spelades också teater i lokalen när Trekanten hade ett eget teatersällskap.
Ljungby församling köpte huset på 1960 talet och hade det som församlingshem innan det nya byggdes vid kyrkan. Också på 60-talet, men kanske innan köpet, ordnades Bingo och till och med striptease med en strippa direkt från nattklubbarna i Paris enligt affischerna. Marknadsföringen var imponerande, men föreställningen var en besvikelse för oss småpojkar. Hon tog ju aldrig av sig allt och vi misstänkte att det där med Paris inte stämde. Speciellt när när vi hörde att hon ofta sågs i Kalmar.
Daghemsverksamheten i Trekanten började i dessa lokaler.
Huset ägdes en tid av Trekantens 4-H, som hade sina lokaler där. Numera är det privatägt
Röstning till kommun, landsting och riksdag har också gjorts i huset. Tidigare röstade man i missionshuset och dessförinnan i Ljungbyholm. Anledningen till att huset alls blev byggt berodde på att medlemmarna blev oense internt. Det var i stort sett samma medlemmar i nykterhetsföreningen som i missionsförbundet. Nykterhetsförbundet fick inte hålla sina möten i missionsförbundets lokaler som tidigare så man beslöt att bygga eget
29 Lundqvist kafe’ Google Maps
Här inne har det varit kafé, herrfrisering, fotoateljé och fotoframkallning. Trekantens schackklubb och bridgeklubben hade sina matcher här.
Kaféet var en samlingspunkt för Trekantens ungdom under 1940–60 talen. Hustrun bakade och sålde kaffe medan mannen drev en frisörsalong i en annan del av huset. Han gjorde det i svår konkurrens med samhällets andre frisör som kombinerade sin salong med ett skomakeri
1920–46 hade Gutty Andersson kafé i huset och hennes man hade herrskrädderi
30 J.A Nilssons cykelverkstad Google Maps
I västra delen av det här uthuset på Mejerigatan 1 var det under åren 1910 till omkring 1948 cykelverkstad och cykelfabrik. Fabrikationen bestod av att ägaren, som hette J,A. Nilsson, köpte hem de bästa delarna av olika fabrikat och plockade på så vis ihop en hel cykel som kallades ’Mode’. Vi renovering av vinden på det lilla huset hittade man en framskärm och ett kedjeskydd båda tillverkade av trä. Skärmar i trä var vanligt vid sekelskiftet 1900, men försvann runt 1910. Kedjeskydd i trä försvann ännu tidigare, förekom runt 1895-98 på damcyklar. Herrcyklar hade inte kedjeskydd före mitten av 20-talet.
31 Konsum, Posten Google Maps
Det första Konsum eller ’Kooperativa’ som det hette på den tiden låg i fastigheten Kristvallavägen 14. Denna förening kom troligen till omkring 1898 och var verksam till 1917. Initiativtagare till föreningen var godsägare Ernst Jeansson på Nya Källstorp, Den 29 november 1901 köpte Erik Adolf Rehnberg tomten Harby 3:2 (där pizzerian ligger idag) och öppnade speceriaffär i en lådliknande tillbyggnad på bostadshuset åt öster.
Denna butik övertogs 1910 av Carl Eliasson som hade sin affär på Kristvallavägen 8 (Råsmarks bageri). Han drev affären här till 1938 då den nybildade konsumföreningen övertog fastigheten
Den 26 mars 1971 flyttade affären till de nyuppförda barackerna väster om huset.
56 Posten Google Maps
Posten i Trekanten var tidigare inrymd i järnvägsstationen, där den fanns mellan augusti 1874 och 1948. Tidigare hade den varit belägen i Harby gästgivargård på Ljungbyvägen i Harby by.
Posten var under sin storhetstid en så kallad A-poststation, vilket innebar att man distribuerade post till underliggande stationer för utdelning. En sådan var Kristvallabrunn. Idag sorteras posten under Ljungbyholm. Posten har ingen egen lokal i Trekanten längre. Den ligger sedan 1999 i ICA-affären
32 Trekantens järnvägsstation Google Maps
Trekantens järnvägsstation byggdes under vintern/sommaren 1873–74. Men denna byggnad brann ner annandag jul 1881, varvid stationsföreståndaren C.B Söderlund och hans två söner brändes inne.
Ur Kalmar järnvägars 50-årsskrift citerar vi följande ”Brandnatten rådde ett fruktansvärt snöoväder, fullständig orkan rasade. När stinsfamiljen kom ut i blotta nattlinnet, upptäckte Söderlund att hans två söner saknades, varvid han rusade in för att rädda dem, men blev kvar därinne med dem och omkom” (Slut citat)
Enligt rykte skulle han tidigare släppt ut pojkarna på andra sidan huset och själv bara rusat igenom huset och där förenats med dem och därefter tagit sig vidare. Orsaken skulle varit att det hade förekommit fiffel med stationskassan.
Ett nytt stationshus i sten uppfördes sommaren 1882 till en kostnad av 7,100: – Huset byggdes om till det nuvarande utseendet 1902.
Vid invigningen den 8 augusti 1874 anlände det första tåget till Trekanten kl 09:30 på förmiddagen. En enkelbiljett i 3: dje klass till Kalmar kostade 60 öre.
Den första postsäcken anlände till Trekanten den 14 augusti 1874 med tåg nr 3 från Kalmar C. Postkontor fanns då både i stationen i Trekanten och i Harby.
Fler bilder på station och järnvägen
3 Kalmar bobinfabrik Google Maps
På Norra sidan av järnvägen, mittemot stationen fanns en bobinfabrik som hette Kalmar bobin. Här tillverkades olika alster såsom trådrullar, penselskaft, svarvade detaljer till möbler med mera. Man sålde också mycket ved till Kalmar-bor via järnvägen.
Fabriken byggdes i början av 1800-talet, alltså innan järnvägen kom hit. Vid 3-tiden på morgonen den 6 maj 1925 utbröt en brand i byggnaden och då det inte fanns någon brandkår i Trekanten, larmades Kalmar brandkår, som efter medgivande av brandstyrelsens ordförande anlände ca 4:40 samma morgon. Byggnaden gick inte att rädda. Efter detta flyttade fabriken till Påryd (Karlslunda)
Evald Jannerts anteckningar från sin tid på Kalmar Bobinfabrik i Trekanten 1909–1920 . Fler bilder på bobinfabriken
34 Genest’s partihandel Google Maps
I hörnet mittemot järnvägsstationen låg en speceri- och järnhandel som kallades ’Genest’ Här fanns allt att köpa och hade inte innehavaren det inte hemma sa han till kunden ”jag väntar en vagnslast de närmaste dagarna”, Det kunde gälla synålar eller större varor.
Han hade en smalspårig järnväg från godsmagasinet till sitt lager inne på gården. Här fanns också ett gasverk där han tillverkade lysgas av karbid för lyse i affären och bostaden. Han sålde också gas till den intilliggande järnvägsstationen dit den levererades i en gasledning, Han hade Trekantens första motorcykel med sidovagn. Den hade han plockat ihop själv med delar som han hade köpt på postorder
35 Trekantens telefonstation Google Maps
I detta hus låg Trekantens telefonstation under en period. I maj 2024 träffade jag damen som bor i huset. Hon berättade att det syns på flera ställen att det har varit en telestation. Kraftiga oanvända kablar m.m. När den flyttade från Kristvallavägen vet man inte riktigt, men troligen 1887–88. Man vet att det då fanns tre (3) abonnenter vid stationen:
Nr 1 Fredrikströms bruk
Nr 2 Harby kvarn
Nr 3 Lorentz Fogelberg, Harby
t T-Nilssons affär
25 Berggrens Bleckslageri
35 Glass-Olle
62 Kalmar Läns
73 Konsum
Johan Jeansson på Källstorps herrgård hade telefon redan 1881 men den var kopplad till Kalmar lokalstation med en ledning som gick längs järnvägen.
Telefonstationen automatiserades omkring 1950
1990 fanns det ca 775 abonnenter i Trekanten (inte bara samhället)
36 Carlbergs fabrik och Trekantens kurra Google Maps
Där hyreshusen ligger idag fanns förr ett svarveri som hette Carlbergs svarveri. Det startades av Amandus Carlberg 1901. Han hade tidigare haft en skvaltkvarn i ån. I början tillverkades möbler men på 1910 talet började man tillverka leksaker, vilket man fortsatte med till omkring 1925. Vid denna tid byggdes en nu riven fabriksbyggnad. Denna låg där hyreshuset ligger idag. Där tillverkades handtag och skaft av trä. Under andra världskriget låg verksamheten delvis nere på grund av inkallelse till militärtjänst. Efter krigsslutet och fram till 1970 drev Gösta Carlberg fabriken med fortsatt tillverkning av skaft och handtag.
Bakom den gamla fabriken låg kurran, (Google Maps) där den lokala polisen kunde låsa in personer som omhändertagits av olika anledningar (Huset revs omkring 1950)
Några nyare bilder på Carlbergs fabrik
37 Brandstationen Google Maps
Trekantens brandkår bildades i slutet av 1920-talet. I mitten av 1960-talet övertogs brandbevakningen av Kalmar brandkår.
Den första brandbilen köptes begagnad av Rockneby brandkår. I början var brandstationen inrymd i det så kallade ’Bankhuset’ Trekantens brandstation byggdes 1938
Alltid spännande när brandkåren ryckte ut. Som grabb cyklade man efter brandbilen. Om man förlorade den ur sikte kunde man lätt följa strängen av vatten som alltid läckte ur tanken.
38 Leeks glassliperi Google Maps
Leeks glassliperi kom till Trekanten 1946, då Axel Leek köpte fastigheten och flyttade hit rörelsen från Kalmar. Glasslipningen inkluderade olika typer av glasprodukter, såsom vaser, skålar och andra dekorativa och funktionella föremål. Varorna var ofta handgjorda och av hög kvalitet. Man sysslade i huvudsak med slipning av glas och kristall men satte också in fönsterglas.
Före Leek var det en bobinfabrik i byggnaden
Bilden är från en industriutställning 1947
39 Sivengårds möbler Google Maps
Här var tidigare en möbelfabrik där man tillverkade stilmöbler bland annat rokokobyråar och klaff-byråar. Fabriken hade byggts upp av Svante Sivengård i början av 1930-talet men när krisen kom för möbelindustrin i mitten av 1950-talet lades den ner. Byggnaden stod sedan oanvänd till början av 1970-talet då den köptes av Åke Elvklint som under firma Maskinreperationer Elvklint &co drev reparationsverkstad för skogsmaskiner fram till 1999
40 Trekantens bryggeri Google Maps
1923 köpte Henry Gustavsson Trekantens bryggeri av Gustav Jansson. Bryggeriets tillverkning bestod vid denna tid endast av svagdricka. Lokalerna var belägna i uthuset till fastigheten Lokförargatan/Gamla vägen det så kallade ’Bankhuset’
1925 byggdes ett nytt bryggeri och verksamheten flyttades till denna plats vid Tvagarstigen, som då var ett torp. 1935 började man tillverka läskedrycker. Bryggaren hade också taxirörelse och bensinförsäljning av märket NAFTA, senare GULF som med tiden blev Q8 och Q8/OK
41 Fryshuset Google Maps
Här fanns ett fryshus som drevs av en Fryshusförening, Sådana inrättningar var vanliga förr innan folk hade skaffat sig frysboxar- och skåp hemma.
Det gick till på följande sätt: Frysfacksföreningen byggde ett hus med en större frysanläggning och med ett antal frysfack som man fick anteckna sig för och betala en andelsavgift. I facken fick man sedan förvara sina frysvaror. Frysnuset var i bruk 1954–84.
Efter nedläggningen hyrde bryggeriet både brandstation och fryshus för att använda som lager.
42 Badhuset Google Maps
Trekantens badhusförening bildades 1938 och man lät bygga badhuset 1941 för att ortens befolkning skulle kunna bada och tvaga sig rena. Från starten och fram till slutet av 1950-talet var skolbarnen tvungna att bada varannan vecka här. Flickorna på fredagseftermiddagen och pojkarna på lördagseftermiddagen. Skulle man slippa måste en skrivelse från föräldrarna lämnas till läraren. Föreståndaren för badhuset lämnade på måndagen en förteckning till läraren över vilka som hade varit och badat så det gick inte att smita. Fler bilder på badhuset
43 Bankhuset Google Maps
Detta hus kallas i folkmun för ’Bankhuset’, men det har aldrig varit någon bank i huset. Namnet fick det när pastor Sahl köpte det av banken på exekutiv auktion,
Gatan som går bakom huset kallades förr för Skithusgatan för att fastigheterna längs gatan tömde sina dass åt gatan till. Pastor August Sahl var gift med Hanna Sahl som fått en gata uppkallad efter sig på grund av sin stora omvårdnad av fattiga i Trekanten. Hon ordnade varje år en välgörenhetsbasar i missionshuset för att få in pengar till julgåvor till de fattiga
44 Lindners bageri Google Maps
På Gamla vägen 54 fanns till i slutet av 1950-talet ett bageri som drevs av Ella Lindner. Till sin hjälp hade hon sina två döttrar
45 Trekantens missionshus Google Maps
Trekantens evangeliska missionsförening, även kallad ’Missionsföreningen på Trekanten’ bildades den 15 april 1879 av 14 personer. De flesta arbetade på Fredrikströms bruk. Den förste föreståndaren hette C.A Dillman och var verksam som bokhållare på bruket.
När de första fria gudstjänsterna hölls i Trekanten, vet man inte riktigt, men redan på 1840-talet fanns det människor som bodde i Trekanten med på fria nattvardsgångar i ett hus beläget i gamla stan i Kalmar.
Ungdomsverksamheten i form av söndagsskola startades i och med att församlingen bildades. Arbete bland äldre ungdomar startade 1921 då man bildade en ynglingaförening (pojkar och flickor fick inte vara med i samma förening vid denna tid) 1934 startades arbetet bland tonårsungdomar.
Söndagsskola och ungdomsarbete pågick till mitten av 1980-talet.
När tanken på att bygga ett missionshus väcktes är inte känt, men den 7 februari 1883 fattades ett beslut om att bygga ett hus att samlas i för ”ordets betraktande”. Tomten köptes för 50 : – bygget sattes igång. Två gånger fick man grunden nedriven, men till hösten stod huset färdigt till en kostnad av 2,500 :- I gåvor hade man samlat in 1500 :- och 1,000 : – lånades mot inteckning. 1908 var skulden betald.
Församlingens verksamhet sträckte sig vida omkring. Predikoplatser förutom i Trekanten fanns i Ljungbyholm, Vassmolösa, Ölvingstorp, Långaström med flera platser Den 1 september 1986 upphörde församlingen och verksamheten gick upp i Västerportkyrkans Ekumeniska Församling tillhörande Svenska missionsförbundet/Örebromissionen.
46 Lande’s leksaksfabrik
Här låg Landes leksaksfabrik en gång i tiden. Den startades av Gustav Lande 1906. Man tillverkade föregångare till BRIO’s leksaker, men man sålde inte bara till Bröderna Ivarsson i Osby (BRIO hette så på den tiden) utan också till postorderföretaget Åhlen & Holm.
1927 överläts fabrik och sågverksrörelse till bröderna Pettersson i Vassmolösa. Leksaksdelen kom så småningom att hamna hos Bröderna Elfersson i Påryd.
Den så populära jo-jon, eller som den senare kom att heta ’Kalmar-trissan’ tillverkades under åren 1925–32 i så stora mängder att man fick arbeta dygnet runt. Även barn 12–16 år arbetade här. Man tillverkade inte bara leksaker utan också sy- och köksredskap i trä.
1933 övertogs fabrikslokalerna av William Älgne. Leksakstillverkningen hade flyttat till Påryd och man övergick till att tillverka möbler. Därmed var leksaksepoken över i Trekanten
Älgnes tillverkning fanns kvar till mitten av 1940-talet. Man skulle flytta in i en nybyggd fabrik där fritidsgården nu ligger, men 2: a världskriget kom emellan och man kom inte igång förrän efter kriget.
47 Stil och konst Google Maps
Firma Stil och Konst fanns på denna plats under åren 1945–53. Man tillverkade gjutna stil-speglar som belades med bladguld eller bronstingtur, samt även badrumsskåp, rakspeglar, vanliga speglar och sy-taburetter. Verksamheten var igång mellan 1946 och 1953. 1949-51 vad det som flest anställda, ett 30tal personer, både kvinnor och män. Företaget flyttade sedan till Kvillbacken på Nya vägen där tillverkningen fortsatte i mindre skala till omkring 1960
48 Erikssons bilskrot Google Maps
Här började Sven Eriksson med bilskrot i början av 1950-talet. Han hade hela det gamla fabriksområdet. Här gick många fina bilar sitt öde till mötes. Efter ca 10 års verksamhet tyckte kommunalfullmäktige i dåvarande Ljungbyholms kommun att det inte var trevligt med en bilskrot mitt i samhället, och Eriksson fick uppmaningen att flytta till ett lämpligare ställe. Men detta var han inte villig till. Kommunen fick till svar att om han skulle flytta så fick man skaffa en ny plats till honom. När detta var klart och Eriksson fick besked därom sa han att om de ville att han skulle flytta dit, så fick väl kommunen ombesörja flyttningen med uppsättning av hyllor och sortering av bildelarna, under hans överseende, och så blev det. Platsen dit skroten flyttade var Kristvallavägen 28 (Google Maps) Enligt uppgift stod skrotbilarna kvar där till slutet på 1980-talet då fastigheten bytte ägare
Det här var en spännande plats när jag var pojke. Erikssons bilskrot. Jag blev lite förvånad när jag hittade den på ett flygfoto från 1975. Jag trodde det borta redan då.
I början av 60-talet gjorde vi små utflykter in på området och tittade på bilar och provsatt en del som var öppna. Några hade t.o.m nyckel i tändningslåset. Vi lyckade aldrig starta någon och tur var väl det, men om en växel låg i kunde man i bästa fall få den att hoppa till lite. Det här var farliga äventyr. Vi visste att Eriksson kunde bli riktigt ilsken och vi var hela tiden beredda att fly bort över fälten.
49 Brogårdsängens festplats Google Maps
Festplatsen Brogårdsängen I Trekanten. Den fanns mellan åren 1933–1960. Den låg vid Gamla vägen mitt emot Lilla Brogården och öster om fastigheten Gamla vägen 25. Jag var där 2007 för att se om det fanns några rester kvar. Bron in till ängen (som utgjorde entrén) och betongplintar som dansbanan vilade på var allt som fanns. När festplatsen var I bruk fanns en dansbana med scen, en ganska lång byggnad för servering och lottförsäljning, en skjutbana för luftgevär och en byggnad för korvförsäljning. Mitt på den i annars öppna ängen stod/står en präktig ek.
Ängen var omgiven av vattendrag. Brogårdsängen annonserades som en naturskön festplats. Trekantens arbetarkommunen (socialdemokraterna) hyrde marken men ägde innehållet. De ordnade själva fester, men hyrde oftare ut till andra föreningar. Det var inte bara till föreningar I Trekanten, utan också till föreningar I närområdet. Festerna var alltid både på lördag och söndag. Under åren var det ofta tio eller fler festtillfällen per år, men mot slutet minskade antalet. För att få stor publik anlitades populära artister. Jag vet att publikrekordet, över 2000 personer, sattes när Gösta Snoddas Nordgren stod på scenen. Det måste ha varit I mitten på 1950-talet. På bilder jag tog 2007 ser man bron vid entrén och den öppna ängen. Jag tror det är möjligt att besöka platsen. Jag tycker att satellitbild idag liknar vad jag såg 2007.
Kort historik säger att ungdomar på landet förr dansade var de kunde. Vägskälsdans är ju bekant. I början på 1900-talet började det bli mer organiserad. I Trekanten nämns platser som Parken vid skjutbanan, Skyttegillets vanliga plats, Målängen, Idrottsföreningens festplats och Södragårdsängen. Sedan kom Brogårdsängen och vid den tiden fanns många liknande festplatser i närheten. Cykel var det vanligaste sättet att ta sig till dem. När Brogårdsängen gick i graven hade det blivit vanligare med bil vilket gjorde det lättare att åka till större festplatser. De små konkurrerades ut. Logdanser gjorde också sitt intåg. Nya dansformer som twist, shake och disco krävde andra danslokaler. Allt har sin tid – även Brogårdsängen! Jan Målberg 2024-02-28
50 Brogårdens skola Google Maps
Den här bilden på Brogårdens skola är från tiden innan den brann ner på 40-talet. På husgrunden som blev kvar byggde Magister Slatte ett hus på 50-talet
Skolan byggdes upp igen lite längre ner mot landsvägen. Det var alltså dit jag gick eller cyklade de två första skolåren. Ensam eller tillsammans med grannflickan. Det var här vi fick lära oss att mor är rar, far är en orm, eller hur det nu var. Lärarinnan Dagmar Lindgren var snäll och rättvis men sträng. En gång blev jag utkörd från lektionen och fick sitta och skämmas på en bänk utanför dörren. När jag kom hem grät jag bittert över denna orättvisa behandling. Morgonen efter träffade Dagmar mamma på posten. Då sa hon att det nog inte var så farligt, så nästa gång jag blev utkörd, för det hände igen, tog jag det inte så hårt.
Vi har ingen bild på hur huset såg ut då, mer än vad som skymtar bakom oss på bilden. Men här är ett foto av skolan från 2024, nu ombyggd till bostadshus.
51 Harby skola Google Maps
Bilden är tagen någon gång mellan 1909 och 1914
52 Trekantens skola GPS-länk till Google Maps
Trekantens folkskola byggdes år 1952. Innan dess placerades skolbarnen i Brogårdens skola och Harby skola. Under sin Eriksgata i maj 1954 stannade Gustav VI Adolf till vid skolan. Hemvärnet stod i parad på skolgården. Som 5-åring blev man lite besviken att han såg ut som en vanlig gubbe med grå kostym, utan vare sig krona eller mantel med guldtrådar.
En samling klassfoton, många från Trekantens skola
53 Lundins möbelverkstad och affär GPS-länk till Google Maps
I de två små sammanbyggda husen på Mejerigatan 10 fanns en gång i tiden en möbelverkstad med affär. Troligen i slutet av 40- och början av 50-talet. Knapphändig information men troligen hette mannen som hade verksamheten Lundin för bakom huset, snett ner till vänster på bilden, låg det vi kallade för Lundins backe. Det var en skid- och kälkbacke med en fallhöjd på 2-3 meter. Det fanns inga utmanande backar för oss barn på Mejerigatan. Den här var häftigast i närheten. Berg och fjäll visste vi inget om. När vi sjöng ”Morgon mellan fjällen” i småskolan trodde jag att det handlade om fiskfjäll.
54 Marknadsplatsen Google maps
Söder om bebyggelsen vid Mejerigatan finns en gräsplan. Under första hälften av 1900-talet hölls där marknad ett par gånger om året. Mest var det korgarbeten och hantverk som såldes men ibland även djur.
På senare tid var det en populär plats för lek och fotboll. En vårvinter på 50-talet när snön låg kvar på Åvallen kom Trekantens IF:s A-lag dit och tränande. Stort för oss barn på Mejerigatan att få se ”riktiga fotbollsspelare” på vår plan.
55 Åvallen Google Maps
Fotboll kom till Trekanten mycket tidigt. I boken ’Kalmar Lexikon’ kan man läsa
”Trekantens IF har sitt ursprung i fotbollsklubben Olympia som bildades 1906. Året efter bytte den namn till Trekantens IF, och blev en av Smålands första fotbollsklubbar.
Historien berättar att det var Trekantens många bobinfabriker och deras export av träartiklar till England som var ursprunget. På något sätt nådde ryktet om en ny sport kallad fotboll till några arbetare på en av dessa bobinfabriker. En fråga om vad fotboll var skickades med en leverans bobiner till fotbollens hemland. I en av retursäckarna kom så en av de första fotbollarna till dessa trakter. Åvallen invigdes 1944 efter mycket arbete av medlemmar.” Fler bilder på fotbollslag
Övre raden, Sixten Linusson, Jan Målberg, Stig Björnsson, Nils-Erik ”Putte” Hallén, Karl-Gunnar Ottosson, Göran Svensson, Lennart N (?)
Undre raden: Åke Strandberg, Olle Karlsson ,Gustav Eriksson ,Gilbert Hogland, Sven Nilsson, Lennart Vernersson, Åke Johansson
70 Berggrens bleckslageri i Dansbo Google Maps
Berggrens Bleckslageri började i ett hus vi Fredrikströms alle’ 1902, men efter två år flyttades verksamheten till mangårdsbyggnaden på Röstorp, och därefter till en nybyggd verkstad på Dansbo 1:2 vid Ljungbyån. Invigningen skedde den 7 juni 1905, samma dag som Norge bröt unionen med Sverige
Första tillverkningen bestod av leksaker i lackerad plåt, bland annat lok och vagnar, spadar, hinkar, dockmöbler m.m, därefter övergick tillverkningen till husgeråd såsom trattar, rivjärn, kakmått, gräddtjyvar och potatisskalare m.m. Detta gick även på export till USA. Under senare år tillverkades oljesilar och oljetrattar till motorsågar. Robert Berggren överlät rörelsen till Gustav Berggren 1948. Firman upphörde 1968
57 Källstorps musteri Google Maps
Innan musteriets tid beboddes Källtorps gård, med Gamla och Nya Källstorp, sommartid av delar av den berömda industrifamiljen Jeansson. Bostadshuset på Nya Källstorp finns kvar liksom det vackra badhuset vid Ljungbyån. Källstorps musteri har sitt ursprung i den äppelodling som Enok Theander startade 1939 i Källstorp. När ägaren till Källstorps gård, Ernst Jeansson, avlidit köpte Theander gården.
Fruktodlingen övertogs 1949 av sonen Bo Theander som 1952 startade Källstorps musteri i de tidigare mejerilokalerna på gården. På 1980-talet tillverkades även cider och på 1990-talet började man tappa mineralvatten åt Ronneby Helsobrunn och Solliden. Från Råsbäcks källa norr om Tvärskog togs det källvatten som salufördes under namnet Kalmar Vatten. Familjen drev företaget till 2002
Fler bilder från musteriet och Källstorp
58 Trekantens nya bobinfabrik Google Maps
Efter att Trekantens bobinfabrik, tidigare Kalmar Bobbin , hade brunnit ner på 1920-talet, byggdes en ny bobinfabrik med tillhörande sågverk och kontor på Svänebo gårds ägor vid Kristvallavägen. Den första byggnaden brann ner 1928 vid en häftig eldsvåda, men en ny byggnad uppfördes på samma plats. Verksamheten var som störst i mitten av 1930 talet. Siste ägare var Verner Johansson, som lade ner fabriken 1967.
59 Hultgrens mekaniska verkstad Google Maps
Hultgrens mekaniska ligger vid Ljungbyån med mjölkvarn, gjuteri med mekanisk verkstad som byggdes 1868 och ett bostadshus från 1916. Företaget var i drift 1868-1975. På slutet mest som reparationsverkstad. Till en början serietillverkade man tröskverk och torvmaskiner. De hade ett väg-gående ånglokomotiv som ibland på 1950-talet kom ångande och stånkande upp mot Trekanten till många barns beundran och förtjusning
Fler bilder från Hultgrens mekaniska verkstad
60 Fredriksströms bruk
-Pappersbruket Google Maps
-Gjuteriet Google Maps
Fredriksströms bruk ett par kilometer utanför Trekanten startades av Frans Fredrik Fagerström. Det började med ett pappersbruk 1851 därefter ett gjuteri med mekanisk verkstad 1860. Fastigheten hette först Skäryd men ändrades till Frediksström efter ägaren.
På pappersbruket tillverkades bl.a tidningspapper till lokala tidningar. På gjuteriet, eller järnbruket, tillverkades t.ex kaminer, järnspisar, grytor, spottkoppar, gravvårdar och större föremål som lyktstolpar och plogar. Bruket var en betydelsefull industri för bygden, 1880 uppgick arbetsstyrkan till 20 personer.
Under en tid fanns det även bobintillverkning i någon av byggnaderna. Fredriksströms Bruk hade även en egen brukshandel och ett eget kapell. Båda idag borta. Arbetarna fick i lön i pengar som gavs ut av bruket och som bara kunde användas i den egna brukshandeln. Papperstillverkningen lades ned år 1906, ”järnbruket” omkring år 1910
61 Ageskärs Snickeri och Handelsfirma Google Maps
Göte Ageskär hade en snickeriverkstad på Åkersfors i Mortorp men letade efter en större lokal. 1954 blev Bergströms fabrik på Ågatan (nuvarande Stavhoppsgatan ) i Trekanten till salu. Göte och hans hustru Ingrid köpte fabriken, flyttade till Trekanten och startade upp en verksamhet som kom att fortsätta ända fram till 1998. Man tillverkade möbler. Köksstolar och pallar men framför allt trappstolar som blev en stor försäljningssuccé och kom att tillverkas i tusental genom åren.
Med endast ett fåtal anställda och direktförsäljning till kunder sålde man sina alster över hela landet. Ibland kunde man ha extra tur när man knackade på i stugorna. Ingrid berättar att Göte en gång råkade komma till ett ställe där en samling damer just hade syjunta. Det slutade med att 13 damer köpte varsin trappstol.
Bilden ovan är från strax innan milleniumskiftet. På fabrikstomtem tränade son och dotter stavhopp, längdhopp och höjdhopp. Sonen tävlade för IFK Växjö och blev svensk mästare i stavhopp 1987. Byggnaderna på Stavhoppsgatan fanns kvar till 2001.
I början av 70-talet öppnade Göte och Ingrid en ”vanlig” möbelaffär i källaren till det hus de byggde på Idrottsgatan 4 och som Ingrid fortfarande bor kvar i. På bilden nedan visar Göte Ageskär en del av vad som producerades i fabriken
62 Signe Larssons sybehör Google Maps
Här på Gamla vägen 43 i ett hus som inte längre finns, hade Signe Larsson sin sybehörsaffär
63 Eddes kiosk Google Maps
Eddes kiosk var under många år en naturlig samlingsplats för samhällets ungdomar.
På bilden nedan ser man vad som fanns kvar anslagstavlan 2009 där kiosken förr låg. Det var här man kollade tid och plats för nästa pojklagsmatch och vilka motståndare som stod på tur.
Även information om andra begivenheter annonserades ut på tavlan, men större anslag som bio-affischer och reklam för striptease-föreställningen i Godtemplar-lokalen, som jag har nämns på ett annat ställe, sattes upp på telefonstolpar.
64 Kiosken vid järnvägsstationen Google Maps
Kiosken revs vintern 1971-1972. När den var igång var platsen där den stod, liksom den vid Eddes kiosk, viktig för ungdomar. Ett ställe där man köpte en kvällstidning på vägen hem från skolan eller jobbet. Man kunde köpa lösa John Silver utan filter för 10 öre styck. Inget överpris då ett paket med 10 cigaretter kostade 1:10.
Till vänster, just utanför bild, stod en telefonkiosk. Den hade trallgolv med breda springor. Om man var riktigt sugen på godis men inte hade några pengar kunde man lyfta på golvet och kanske hitta en tio-öring som någon hade tappat. För tio öre fick man två 5-öres kola. Eller man kanske ville slå på stort och satsa hela kapitalet på en 10-öres Rival eller Dixi.
65 Gustav Fröding i Trekanten Google Maps
Gustaf Fröding i Trekanten?
Det finns en spännande uppgift om att Gustaf Fröding har varit i Trekanten. Det skulle i så fall ha varit för behandling av doktor Fagerström. Gustaf Fröding hade stora problem med sin mentala hälsa och hade vistats på olika hospital. Dr Fagerström hade mottagning i sin fastighet på Mejerigatan 4, men också i Röstorp (en jordbruksfastighet 2 km åt Kristvalla-hållet). Se bild som tillhör Ljungby Hembygdsförening.
Om besöket har ägt rum så var det någon gång mellan 1905-1911. En uppgift säger att en släkting till dr Fagerström har hört att Gustaf Fröding har vistats i Röstorp. Åke Jägerbrink som var hembygdsforskare har hört av en stins på järnvägsstationen att hans företrädare som var stins vid den aktuella tidpunkten själv har sett Fröding komma och fara med tåget. Det skulle ha rört sig om ett par månaders vistelse i Röstorp. Det är känt att dr Fagerström vårdade patienter mera långvarigt. Det kanske liknade vilohem under medicinsk ledning. Jägerbrink har också hört Gösta Carlberg (Carlbergs Bobinfabrik) berätta att hans far kände till Frödings besök. Det har tyvärr inte gått att finna några läkarjournaler efter dr Fagerström så den vägen kan man inte få besöket bekräftat. Det här är en berättelse i muntlig tradition. Mycket talar för att det är sant. Sant eller inte så förgyller det Trekantens historia!
Länk till historien om Gustaf Fröding i Trekanten-Nedtecknad av Jan Målberg
66 Halmhylsefabiken Google maps
För emballage av flaskor startade Ernst Jeansson (1864–1943) 1897 en halmhylsefabrik i Källstorp. Där tillverkades hylsor av råghalm till 1/2 och 1-liters flaskor som levererades till Vin & Spritcentralen i Kalmar (Systemet). I fabriken där arbetet leddes av Johan Asp, arbetade ett 10-tal personer av vilka vi känner namnet på några, nämligen Ida Karlsson, Källstorp och Märta Olsson (Johansson) Trekanten, Frans Olström, Karl Karlsson, Halme Pelle. Johan Asp var även ställmakare på gården, ett yrke som innebar reparationer och underhåll av vagnar och redskap (källa Åke Jägerbrink)
Från 50-talet och framåt utnyttjades byggnaden som samlingslokal och användes bl.a av Trekantens scoutkår.
Den revs på 80-talet och fick ett nytt liv som sommarstuga i Misterhuls skärgård.
67 Gubbasten Google maps
Ett landmärke känt av många i Trekanten fast det ligger några kilometer utanför samhället. På gamla vägen mot Kristvalla ca 500 meter innan Skärvansbro (egentligen Skärvadsbro, då det var ett vad över ån där innan bron kom till) Det sägs att det kunde hända kusliga saker vid Gubbasten om man färdades där om natten. Hästar kunde vägra gå förbi eller sätta av i sken. Det har också sagts att stenen vänder sig när kyrkklockorna i Kristvalla ringer.
68 Harbyfräsen
I Trekanten har det hänt mycket genom tiderna. Vem vet att det har varit motorcrosstävling där? När jag var liten fick jag följa med pappa till Harbyfräsen. Det var tävlingar i motorcross. Men jag har i minnet att det också var tävlingar med sidovagn, vilket var extra häftigt. Namnen på två förare har stannat kvar i mitt minne. Den ena är Långasjö-Ericsson, som jag tror fick sitt genombrott i Harby/Trekanten. Sen dominerade han motorcrossen totalt under många år. Han drev verksamhet i Långasjö. Om man åker genom samhället ser man fortfarande skylten på hans verkstad – ”Långasjö-Ericsson”. Nostalgikänning! Den andre föraren jag minns är Helge Brinkeback. Han var också en framstående förare som har tävlat i Harby. Den första tävlingen var 1947 och troligen var det tävlingar 1948, 1949, 1950. Men där är jag osäker. 1947 var bara 2 år efter krigsslutet. Det vanligaste transportmedlet då för personer var cykeln. Det är klart att när motorsport etablerades på allvar så var intresset stort.
När jag började söka på nätet om Harbyfräsen blev jag glatt överraskad. Det första jag hittade var en affisch som var till salu på Tradera. Sen hittade jag en intressant artikel om motorcrossen i vårt område av journalisten Klas Palmqvist. Han arbetade på tidningen Östra Småland och efter tidningens nedläggning har han lagt ut en del av sina gamla texter. En av dessa handlar alltså om motorcrossen. Här berättar han att den första stora tävlingen i södra Kalmar län anordnades av Nybro Motorsällskap, kallades för Harbyfräsen och kördes den 2 november 1947. Banan i Harby var anlagd på åkermark. Han säger att det var ett par lantbrukare där, bröderna Johansson, som var intresserade. ”Dom hade odlat potatis eller någonting där”. ”Det hade förekommit visst hemlighetsmakeri inför tävlingarna och byborna trodde att bröderna hade fått fnatt där de körde runt med traktor i kringelikrokar på åkern för att få till tävlingsbanan”. Första tävlingen lockade 10 000 åskådare, den andra 12 000. Klas Palmqvist berättar att man även har tävlat med Midgetbilar i Harby. Det var små racerbilar på 270 kg. Jag kan förstå att det var möjligt för nivåskillnaderna i banan var från början bara 2 meter. Det ändrades senare. Jag lägger ut två bilder. Den ena är affischen, som gäller tävling i maj 1949. Den andra bilden har jag hämtat från Klas Palmqvists text. Den nämns ”På startlinjen i Harbyfräsen”. Fotograf är Lennart Engström. Där ser man att det är en sidovagnstävling.
Exakt var i Harby banan låg vet jag inte, men någon kan säkert lista ut det med hjälp av byggnaden i bakgrunden på den ena bilden.
Jan Målberg 2024
69 FK Hägern
Trekanten har haft en frisksportarklubb med namnet FK Hägern. Dom disponerade torpet Gröndal som ligger djupt inne i skogen vid Källstorpsmo. Se kartan. När jag var i 11-12-årsåldern var jag vid torpet flera gånger. Det var i början av 1950-talet. Vi höll på med terränglöpning. Jag minns inte om det bara var träning eller om det också var tävlingar. Jag var inte medlem utan det var nog ett arrangemang för att göra något nyttigt för barn. Frisportarrörelsen har fokus på glädje, gemenskap och frihet från tobak, alkohol och andra droger. Man poängterar vikten av att äta nyttigt och att röra på sig. Jag minns att man lite nedsättande sa ”det är dom som äter kruska” (kruska är en hälsogröt bestående av korngryn, vetemjöl, russin och vatten). Idag ser vi det som ett förträffligt levende. Men på 1950-talet talades det inte mycket om nyttig mat. At rökning var farligt för hälsan talades det inte heller om. Dom var före sin tid! Jag skulle uppskatta om någon i denna grupp vet mer om FK Hägern. När bildades den och när upphörde den? Något om deras aktiviteter. Det var säkert mycket idrott. Men det fanns en vevgrammofon på torpet så de hade kanske dans och annat mys också. Jag tror att någon eller några aktiva bodde i Tallet på Kristvallavägen. Mitt minne och nyfikenhet kom för ett 10-tal år sedan när jag gjorde en utlandsresa med Frisksportarklubben i Västra Frölunda. Det var vegetarisk mat, mycket idrottsliga aktiviteter, musik och underhållning.
Jan Målberg 2024
71 Trekantens scoutkårs stuga i Rösstorp Google map
Trekantens scoutkårs stuga i Röstorp. Kände knappt igen den, mycket har hänt sedan sextiotalet. Här övernattade vi som pojkscouter och senare som seniorscouter.
Som seniorscouter gjorde vi en del underhållsarbeten. Vuxna i kårens styrelse hjälpte till ibland. Min pappa sprängde en sten inne i huset med dynamit när golvet i det ena rummet skulle sänkas. Några blöta jutesäckar över sten och laddning, en lagom lång krutstubin och så hukade vi oss utanför öppna fönster
För länge sedan bodde här en kvinna som kallades Hytt-Lotta. Det ryktades att spöken härjade i och omkring stugan, men vi såg aldrig några. Det gjorde däremot min mormor en natt i början av förra seklet på väg hem till Ramneryd. När hon kom utanför stugan uppenbarade sig plötsligt två drygt halvmeter höga figurer framför henne på vägen. De var grå och nästan genomskinliga. Mormor beskrev att de kom sakta emot henne och liksom nyfiket studerande henne. Strax innan de var framme upplöstes de som i en dimma och försvann. Mormor tyckte inte det var så konstigt, Det var förstås Mylingar som letade efter sin mamma. (Man trodde att en Myling var gengångare av ett barn som har mördats av sin ogifta moder vid födseln)
Karl Eric Målberg 2024-06-22
72 Glass-Olle
Många minns nog Glass-Olle. Inte en hemmamatch på Åvallen utan att Glass-Olle var där med sin lilla kylvagn. Hade man en femtioöring skopade han upp sin goda vaniljglass och tryckte ner så mycket han kunde i struten. På sommar-helger stod han också på den öppna plasten nedanför Harby-skolan. Om man då var på hemväg från badet i Vita Sand höll man tummarna hårt för att pappa skulle stanna.
Här kommer lite historia om Glass-Olle som jag har lånat från blogspoten ”Glassgubben”
1929-30 startade Gustav och Göta Olsson en tillverkning av glass i Trekanten under namnet G.O glass.
Möjligheten till lagring var begränsad då man på den tiden inte hade frysboxar. Gustav och Göta tog därför helt sonika med sig alla ingredienser till marknader och dansbanor och tillverkade glassen på plats. Som fryshjälp hade de med sig isblock som sågats ur isen på insjöarna under vintertid och lagrats i källare.
Detta vinnande koncept visar sig lönande så G.O glass utvidgar verksamheten genom att starta en fabrik i Trekanten och i folkmun börjar folk kalla glassen och fabriken för Glass Olles.
Detta blir sedermera namnet på företaget som nu blir synonymt med Glass-Olles gatukök i Trekanten.
Där kunde historien fortsatt, men en ny sträckning av riksväg 25 gjorde att kundunderlaget försvann.
1991 försvann även Glass-Olle som egen tillverkare och Triumfglass tog vid.
73 Skithusgatan
Skithusgatan. Namnet fick den förstås av alla VS (Vanliga Skithus) i uthuslängorna. Det sägs att längan närmast i bild hade 9 fjölar. Troligen tillhör det bankhuset som man ser skymta uppe till höger på bilden. Det kallas bankhuset fast det har aldrig varit någon bank i huset. August Shal köpte huset på exekutiv auktion av banken, därav namnet.
74 Första Barnrikehuset
Det hus som låg på skoltomten i hörnet Toffel-Emils väg/Nya vägen var det första barnrikehuset i Trekanten. Ett ’barnrikehus’ var ett hus som man fick speciella lån till om man hade många barn, inte så gott ställt och dålig bostad. Nere i högra hörnet på flygfoton från 1964 och till höger på bilden från Ljungby Hembygdsförening från okänt datum ser man lite av huset. I slutet av 50-talet och början av 60-talet, när jag gick i Trekantens skola, användes det som slöjdlokal. Träslöjd i källaren och syslöjd där uppe. Senare kom det även att bli fritidtidslokal och förskola innan det revs 2012.
75 Nya Wigören Google maps
1971 flyttade Konsum in i byggnaden på bilden, Lokförargatan 10. När så Konsum lade ner butiken i Juni 1999 tog företaget ’BJ försäljning’, sedermera ’Butik Atmosfär’, över huset. Butik Atmosfär sålde presentartiklar, kläder teer och sportartiklar mm
De nuvarande ägarna, Linda Tovesson och hennes exman, köpte huset av ’Butik Atmosfär’ i årsskiftet till 2014 och öppnade gymmet ’Nya Wigören’ i oktober samma år. Det är ett s.k nyckelgym dvs man kommer in dygnet runt med en tagg. Själva styrkegymmet upptar halva huset. I andra halvan ligger kontoret och ett boxarrum med sparksäck och battleropes. Där finns också stor matta för ’golvövningar’ som sit-ups och liknande.
76 Trekantens skytteförening
Föreningen bildades 1899 men blev nedlagd någon gång mellan första och andra världskriget. Vi vet inte mycket om den första perioden då det tyvärr inte finns några handlingar sparade.
Så kom då andra världskriget och skytteföreningen i Trekanten gjorde en omstart. Nu med min far Karl Karlsson som ordförande.
1946 var en stor skyttedag i Trekanten då föreningen var arrangör av förbundsfältskjutningen som samlade 717 skyttar. Samlingsplats var ordenslokalen på Mejerigatan ock skjutningen gick i Källstorp-Olofsböle. Förbundsmästare blev Engström från Vållö.
Föreningen hade god aktivitet och vid en kretstävlan i Källstorp presenterades följande funktionärer bakom tävlingen:Håkan Larsson, Axel Karlsson(Polisman), Axel Jonsson (ägare av affären ’Ax Jonsson’), Ivar Strandberg och Karl Karlsson.
Med min far Karl Karlsson som ordförande blev jag och min bror Allan Karlsson mycket engagerade i föreningen och även aktiva skyttar.
På 50-talet kom grannföreningarna i Ljungbyholm, Arby-Hagby, Dörby och Trekanten överens om att arrangera tävlingar gemensamt och bildade då ”Kvadraten”
Föreningen deltog med många skyttar i Kretsen, Förbundet och Kvadraten, ibland med goda framgångar. Vi var också med i Jönköpingsträffen 1965 som var Sveriges största fältskjuttävling. Jag vann sensationellt klass F3 och fick som pris ett gevär modell ”Carl Gustaf 63”. Vid förbundsmästerskapet i Köping-Alböke 1972 blev min bror Allan Karlsson Förbundsmästare.
På 80 och 90-talen blev möjligheterna till banskytte i Trekanten begränsade då bebyggelsen hade tillåtits komma så nära skjutbanan att säkerheten blev lidande. Föreningen blev då upplöst och skyttarna gick valfritt till Madesjö-Nybro eller Hagby.
Kenneth Karlsson 2024-07-22
77 Trekantens bilstation
Harald Gustafsson och Gösta Fernström från Örsjö förvärvade tillsammans åkerirörelsen i Trekanten 1948. Då låg den troligen på nuvarande Mejerigatan. Redan efter något år delade de på sig och Harald blev ensam ägare till Trekantens Bilstation. Förutom ren taxirörelse så fanns även en Ford som hyrdes av kunder per dag. Enligt bokföringen som Harald förde så var den väldigt frekvent uthyrd. Rörelsen hade även en ”sjukbil” – en Volvodroska som användes som ambulans under 50- och 60-talet. 1953 byggde Harald huset på nuvarande Mellangatan 28 som också blev adressen för taxirörelsen, som han bedrev tillsammans med sin hustru Iris. Under femtio- och sextiotalet var det mestadels Mercedesbilar för hela slanten. Det införskaffades även en Volkswagenbuss som användes för skolskjuts under skoltid. Sommartid blev det istället simskolekörningar fram och tillbaka mellan Trekanten och Vita Sand flera gånger dagligen. 1967 sålde Harald verksamheten och blev lantbrevbärare på heltid fram till pensionen vid 62 års ålder. Köpare av taxirörelsen var Sven-Erik Johansson som flyttade verksamheten till Mellangatan 17. Fler bilder på bilarna
78 Harby kvarn
79 Harby Garveri
Fler foton på Garveriet, ägare och personal
80 Emil Johanssons hästslakteri
Slakteriet låg där förskolan nu ligger
81 Folkets hus
Huset byggdes som sommarbostad av Johan Jeansson i mitten av 1870-talet. Det var i det närmaste en exakt kopia av Jeanssons villa på Slottsgatan i Kalmar.
Intressant fakta är att Kalmars första telefonlinje byggdes mellan villan och Jeanssons kontor på Ångkvarnen i Kalmar. Linjen gick längs järnvägen
Huset behölls i Jeansson-släkten till en bit in på 1950-talet då det såldes till Folkets-Hus föreningen i Trekanten. Under några år användes det som festlokal och biosalong. Efter några år såldes det till en privatperson som hade båtbyggeri i nedervåningen och familjens bostad i den övre våningen. I December 1967, medan familjen var på resa i Tyskland, brann huset ner till grunden och en modern villa byggdes upp på platsen.
82 Trekantens glasbruk
På samma plats, mittemot järnvägsstationen, och delvis i de byggnader som stod kvar efter branden i bobinfabriken anlades 1950 Trekantens glasbruk. Där tillverkade man bruksglas, tillbringare, dricksglas, askfat och liknande. Det var i drift några år, men brann ner till grunden måndagen den 29 juni 1953 och byggdes aldrig upp igen. Jag har letat efter bilder på glasbruket men har inte hittat något som jag är helt säker på. Fotot nedan kan vara från efter branden i glasbruket, eller så är det efter branden i bobinfabriken. Man ser en stenbyggnad utan tak. Men eftersom loket drivs med el och inte ånga tror jag att bilden är tagen en bit in på 50-talet, vilket talar för att det faktiskt är det nerbrunna glasbruket vi ser.
83 Ståhls möbler
1959 efter en större ombyggnad av det som hade varit Haralds cykelaffär öppnade Stig Ståhl en möbelaffär. Under invigningen spelade en jazzgrupp från Amerika under ledning av Jimmy Woods. Ståhls möbler drevs som ett familjeföretag fram till 2016
Bilder från invigningen av Ståhls möbler
100 TURF i Trekanten
Om ni tycker om att cykla eller promenera kan jag rekommendera TURF . Ett gratis spel där man går eller cyklar till GPS zoner, samlar poäng, tävlar med kompisar och vinner medaljer. Klicka på bannern nedan för att förstå hur det går till. Mycket populärt i hela Sverige. Det finns några zoner i Trekanten. Se kartan under bannern. Jag har varit med sedan 2013. //Karl Eric (mitt TURF-namn är ’gå-for-it’)
