Här berättar William Hogland om sina föräldrars handelsträdgård i Källstorp.
Mina föräldrar Anna-Lisa och Sigurd Hogland gifte sig 1948 och bosatte sig i Källstorp. I november 1948 skriver Sigurd kontrakt med Ruth Jeansson om arrendering av deras handelsträdgård i vad som på den tiden var Nya Källstorp med tillhörande Såglyckan. Arrendet var första året 125 kronor, nästa år 250 kronor och tredje året 350 kronor.
Här bröt han mark på det kraftigt gräsbevuxna området, och han odlade jordgubbar, hallon, potatis och andra sedvanliga trädgårdsprodukter, som han och Anna-Lisa sålde på torgdagar i Kalmar. De bosatte sig i den lilla röda stugan, med ett rum och kök, där jag kom till världen 1952. Jag fick tidigt vara med mina föräldrar i trädgården och lära mig arbeta, rensa ogräs och hacka bland jordgubbsplantorna.
Vissa år kunde skördana bli stora och på bilden ovan syns rader med jordgubbskartonger som såldes till uppköpare i Kalmar. En av dem var Druvan. Min mor Anna-Lisa var känd under smeknamnet ”Hallonflickan” och här syns hon ivrigt plockande hallon.
Lisa och Gustav Axelsson var goda vänner som ofta hjälpte till. Här ser ni Gustav hjälper min far med att sätta potatis med hjälp av ett enkelt redskap kallat åder som drogs för hand.
Gustav var en hårt arbetande man som ofta arbetade för Ragnar och Ester Holmer som arrenderade Källstorps gård. Ingen kunde kunde som han häva hö upp på vagnarna i timmar. Där fick jag pröva att köra en Massey Ferguson tidigt, en traktor som i folkmun kallades ”Grålle”. Holmers bodde på övervåningen i det hus som sedan renoverades till det bruna hus där jag bodde under tonåren.
Min far köpte sig också en trädgårdstraktor som såg ut som ett monster och förde ett väldigt oväsen och som barn vrålade jag av skräck. Senare köpt far sig en fräs. På bilden ser ni mig sätta potatis med denna fräs. Min bror Tomas fick också tidigt lära sig köra fräsen.
Det fanns tre handelsträdgårdar i Trekanten så konkurrensen för min far blev svår och inkomsten var inte alltid säker. 1967 sökte han sig till Kalmar verkstadsaktiebolag (KVAB) och blev trädgårdsmästare där. Min mor fick därefter ta hand om trädgårdsverksamheten och handeln bedrevs i fortsättning mer hobby- betonat fram till min far gick i pension och lite därefter. Många kom till mina föräldrar för att plocka jordgubbar och hallon efter det de dragit ner på verksamheten. Min mor arbetade också i musteriet under äppelsäsongen
William Hogland 2025-10-30
I början av November 2025 gjorde William ett återbesök i Källstorp, här är några av bilderna från den resan: (några av kommentarerna kommer från vår Facebook-sida)
William Hogland: På vintrarna när jag var liten grabb kommer många ungdomar till dammen för att spela ishockey. De flesta var större än jag och jag blev slagen på fingrarna så blodet sprutade men jag var på det igen. Min föräldrar gav mig både hjälm och handskar. Även några flickor kom och åkte konståkning. Mycket tid gick åt att skotta isen ren från snö.
William Hogland: När jag var barn användes det som svinhus men om det varit såg innan dess vet jag inte. Hur drevs i så fall sågen?? Bosse hade i och för sig en lokomobil men den köpte han in senare för att skapa ånga till must-tankarna som han installerades i ladugårdsbyggnaden,
Johan Skäryd: Äldre generationer har berättat att en drake vaktade i djuphålan, som dessutom var bottenlös?!?.Bottenlös eller ej, djupt ska det vara iaf. En mörkare sägnen säger att en gravid piga dränkte sej där på 1800 talet……,.
Mats Hultgren: Johan Skäryd Jag kan bekräfta att den är djup som fan. Har varit nere vid botten, men av vattentrycket gjorde det då riktigt ont i öronen. Historien om kvinnan som dränkte sig där berättades för oss som barn. Kanske för att vi skulle hålla oss borta från Drakagöl? Från träden till vänster på bilden hoppade vi ner i gölen.
William Hogland: Is sågades så sent som på 50-talet upp från dammen i Källstorp och lades i ishuset där den täcktes med sågspån för senare användning. Vanligen användes en grovtandad såg av samma typ som man använde för att såga stock på den tiden. Vintrarna var kalla förr och jag kommer ihåg att det var -35 C när jag var barn och en dryg meter med snö. Isen från ishuset användes nog främst vid Källstorps mejeri.
Mats Hultgren: Vi kallade detta ishus för ”Isladan”. Invändigt lagras nog fortfarande det gamla takteglet från Björnhålan, som var tänkt för en eventuell restaurering av isladans tak. Orginal Nygärde enkupiga takpannor. Ursprungligen hade isladan sådana takpannor.
